{"id":6994,"date":"2026-01-26T15:00:00","date_gmt":"2026-01-26T13:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/turunraitiotie.fi\/?p=6994"},"modified":"2026-01-26T15:31:13","modified_gmt":"2026-01-26T13:31:13","slug":"de-planer-for-abo-sparvag-som-behovs-for-fullmaktigebeslut-ar-publicerade","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/turunraitiotie.fi\/sv\/de-planer-for-abo-sparvag-som-behovs-for-fullmaktigebeslut-ar-publicerade\/","title":{"rendered":"De planer f\u00f6r \u00c5bo sp\u00e5rv\u00e4g som beh\u00f6vs f\u00f6r fullm\u00e4ktigebeslut \u00e4r publicerade"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t

Nyheter<\/h1>\n\t\t\t\t\t\t

<\/p>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\"\"\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\n\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t

De planer f\u00f6r \u00c5bo sp\u00e5rv\u00e4g som beh\u00f6vs f\u00f6r fullm\u00e4ktigebeslut \u00e4r publicerade<\/p>\t\t\t\t\n\t\t<\/div>\n\t<\/div>\n\t\n\n\n\n

\n\t
\n\t\t
\n\t\t

Mediameddelande 26.1.2026 klockan 15.00, \u00c5bo stad och\u00a0\u00c5bo Sp\u00e5rv\u00e4gallians<\/span><\/i><\/b>\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

De planer f\u00f6r \u00c5bo sp\u00e5rv\u00e4g som beh\u00f6vs f\u00f6r fullm\u00e4ktigebeslut \u00e4r publicerade<\/h2>\n

\u00c5bo stad och\u00a0\u00c5bo Sp\u00e5rv\u00e4gallians\u00a0har publicerat\u00a0\u00e5terstoden\u00a0av planerna och utredningarna, p\u00e5 basis av vilka \u00c5bo\u00a0stadsullm\u00e4ktige\u00a0kan besluta om det skall byggas en sp\u00e5rv\u00e4g i staden. Fullm\u00e4ktige har f\u00f6r avsikt att fatta beslut i \u00e4rendet senast i juni 2026.<\/span><\/b>\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

M\u00e5ndagen 26.1.2026 har man publicerat\u00a0\u00e5terstoden\u00a0av planerna och utredningarna som beh\u00f6vs f\u00f6r beslutet om sp\u00e5rv\u00e4gen, av vilka de centrala nya uppgifterna \u00e4r sp\u00e5rv\u00e4gens genomf\u00f6randeplan, bed\u00f6mningen av inverkan p\u00e5 den kommunala ekonomin samt uppdateringen av superbussutredningen som kompletterar materialet om kollektivtrafikl\u00f6sningen. Genomf\u00f6randeplanen inneh\u00e5ller sp\u00e5rv\u00e4gens kostnadskalkyl och tidtabell f\u00f6r byggandet.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Den uppdaterade ber\u00e4kningen\u00a0meddelar\u00a0de realistiska kostnaderna<\/span><\/b>\u202f<\/span>\u202f\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Sp\u00e5rv\u00e4gens uppdaterade totalkostnadskalkyl \u00e4r 465,2 miljoner euro, av vilket\u00a0\u00c5bo stads andel skulle vara cirka 338 miljoner euro. Sp\u00e5rv\u00e4gen betalas av \u00c5bo stad och den finska staten. Den andel som staten ers\u00e4tter skulle vara cirka 27 procent. Statens finansiering v\u00e4ntas bli s\u00e4kerst\u00e4lld under de f\u00f6ljande MBT-f\u00f6rhandlingarna \u00e5r 2028.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

– Den tidigare kostnadskalkylen var fr\u00e5n den allm\u00e4nna planen, som ger ramarna f\u00f6r projektet. P\u00e5 basis av de konkreta planer man gjort under senaste 1,5 \u00e5r har vi inom\u00a0\u00c5bo Sp\u00e5rv\u00e4gallians\u00a0kunnat r\u00e4kna ut en realistisk kostnadskalkyl enligt vilken byggarna nu har f\u00f6rbundit sig att genomf\u00f6ra projektet i \u00c5bo, ber\u00e4ttar\u00a0<\/span>Juha Saarikoski,<\/span><\/b>\u00a0verkst\u00e4llande direkt\u00f6r f\u00f6r \u00c5bo\u00a0Sp\u00e5rv\u00e4g\u00a0Ab.<\/span>\u202f<\/span>\u202f\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Kostnadsskillnaden\u00a0j\u00e4mf\u00f6rt med\u00a0den tidigare ber\u00e4kningen \u00e4r 108 miljoner euro. Den st\u00f6rsta delen av skillnaden i kostnad mellan den allm\u00e4nna planen och genomf\u00f6randeplanen beror p\u00e5 att man har kunnat ber\u00e4kna byggandets tekniska arbete realistiskt. \u00d6vriga faktorer som p\u00e5verkat \u00e4r projekthelhetens delomr\u00e5den s\u00e5som ibruktagande och tid f\u00f6r efterhandsansvar, b\u00e4ttre infogande i existerande gatuinfrastruktur, mera h\u00f6gklassiga val samt den tidtabellsf\u00f6rdr\u00f6jning som beror p\u00e5 v\u00e4ntan p\u00e5 statens finansiering.<\/span>\u202f<\/span>\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Av totalkostandskalkylen\u00a0\u00e4r den st\u00f6rsta delen, 421,5 miljoner euro, en andel som f\u00f6rbinder\u00a0\u00c5bo Sp\u00e5rv\u00e4gallians, vars eventuella f\u00f6r\u00e4ndringar alla allianspartner betalar tillsammans.<\/span>\u202f\u202f<\/span>\u202f\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

– I allianser r\u00e4knar man kostnaderna mycket noggrant och omsorgsfullt. D\u00e4rf\u00f6r h\u00e5lls alliansprojekten inom budgeten, eller till och med underskrider den. Om kostnaderna f\u00f6r\u00e4ndras, sker f\u00f6r\u00e4ndringen just i det h\u00e4r skedet mellan den allm\u00e4nna planen och genomf\u00f6randeplanen, inte l\u00e4ngre senare. Vi \u00e4r s\u00e4kra p\u00e5 att den h\u00e4r budgeten h\u00e5ller. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det m\u00f6jligt f\u00f6r privata f\u00f6retag att f\u00f6rbinda sig till byggandet p\u00e5 egen ekonomisk risk, konstaterar Saarikoski.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Ut\u00f6ver infrastrukturen f\u00f6r sp\u00e5rv\u00e4gen och f\u00f6rnyandet\u00a0av gator\u00a0har man uppdaterat kostnadskalkylen f\u00f6r vagnsanskaffningen, som enligt nuvarande ber\u00e4kning \u00e4r 65\u201375 miljoner\u00a0euro. Kostnadskalkylen har stigit p\u00e5 grund av l\u00e4ngre vagnar \u00e4n tidigare samt f\u00f6r\u00e4ndringar i marknadsl\u00e4get och pris\u00f6kningar f\u00f6r komponenterna. Vagnsanskaffningen framskrider till fasen f\u00f6r anbudsbeg\u00e4ran ifall man beslutar att bygga sp\u00e5rv\u00e4gen. Alliansen deltar inte i anskaffningen av vagnar och staten deltar inte i kostnaderna f\u00f6r vagnarna.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Sp\u00e5rv\u00e4garna medf\u00f6r arbete, tillv\u00e4xt och livskraft<\/span><\/b>\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/h3>\n

\u00c5bo drar nytta av sp\u00e5rv\u00e4gen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Byggnadsprojektet skapar direkt en\u00a0avsev\u00e4rd\u00a0m\u00e4ngd arbete f\u00f6r omr\u00e5det samtidigt som beslutet om byggandet av sp\u00e5rv\u00e4gen p\u00e5skyndar betydande privata investeringar l\u00e4ngs rutten\u00a0till\u00a0byggandet\u00a0av bost\u00e4der,\u00a0aff\u00e4rs- och kontorslokaler.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

– Erfarenheter fr\u00e5n andra h\u00e5ll har visat att sp\u00e5rv\u00e4garna f\u00f6r med sig tillv\u00e4xt och livskraft. Detta drar alla \u00c5bobor nytta av. Sp\u00e5rv\u00e4gen som f\u00f6renar \u00c5bos v\u00e4xande omr\u00e5den skulle utg\u00f6ra\u00a0ryggraden f\u00f6r stadens utveckling invid vilken staden skulle v\u00e4xa beh\u00e4rskat och h\u00e5llbart och genom att minska segregationen. I framtiden skulle var tredje \u00c5bobo bo l\u00e4ngs rutten och n\u00e4rmare varannan skulle arbeta l\u00e4ngs den, beskriver \u00c5bo stads kanslichef\u00a0<\/span>Tuomas Heikkinen<\/span><\/b>.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Enligt \u00c5bo\u00a0Sp\u00e5rv\u00e4gs referensplan f\u00f6r stadsutveckling skulle knappt h\u00e4lften av allt byggande i staden koncentreras l\u00e4ngs sp\u00e5rv\u00e4gens rutt. Tomterna l\u00e4ngs rutten skulle fram till \u00e5r 2060 bringa in inkomster p\u00e5 knappt 840 miljoner euro till staden.<\/span>\u202f<\/span>\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

I sp\u00e5rv\u00e4gsprojektet bygger man inte enbart sp\u00e5r, utan man genomf\u00f6r en omfattande f\u00f6rnyelse av det offentliga stadsrummet fr\u00e5n v\u00e4gg till v\u00e4gg l\u00e4ngs hela den 12 kilometer l\u00e5nga\u00a0rutten. Gatorna som till sina material och anv\u00e4ndningss\u00e4tt har f\u00f6r\u00e5ldrats skulle f\u00f6rnyas f\u00f6r att motsvara nutida och framtida \u00c5bobors behov. Till detta skulle man anv\u00e4nda 40 procent av projektets kostnader.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

– Vi skulle samtidigt b\u00e5de\u00a0f\u00e5\u00a0ett stabilt kollektivtrafiksystem med stor kapacitet som lockar privata investeringar l\u00e4ngs rutten och 12 kilometer trivsam stad med nya fotg\u00e4ngar-, cykel- och billeder, konstaterar \u00c5bos stadsplaneringsdirekt\u00f6r\u00a0<\/span>Timo\u00a0Hintsanen<\/span><\/b>.<\/span>\u202f<\/span>\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Sp\u00e5rv\u00e4gen p\u00e5skyndar utvecklingen av de inkomster man f\u00e5r fr\u00e5n byggandet<\/span><\/b>\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/h3>\n

Enligt den f\u00e4rska ber\u00e4kning av inverkan p\u00e5 den kommunala ekonomin som \u00c5bo stad l\u00e5tit g\u00f6ra skulle investeringen i sp\u00e5rv\u00e4gen k\u00e4nnbart p\u00e5skynda de inkomster man f\u00e5r fr\u00e5n stadsutvecklingen och byggandet. Ber\u00e4kningen utarbetades av FCG\u00a0Finnish\u00a0Consulting Group Oy.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

– Sp\u00e5rv\u00e4gen kr\u00e4ver en stor startinvestering s\u00e5 projektet skulle s\u00e4rskilt under de f\u00f6rsta \u00e5ren belasta stadens ekonomi. Den tilltagande befolkningstillv\u00e4xten \u00f6kar byggandebehovet och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt de inkomster som man f\u00e5r fr\u00e5n fastighetsekonomin. J\u00e4mf\u00f6rt med stombussen skulle dessa inkomster f\u00f6rverkligas snabbare i och med sp\u00e5rv\u00e4gen.<\/span>\u202f<\/span>Man b\u00f6r dock beakta att os\u00e4kerheten\u00a0\u00e4r stor\u00a0p\u00e5\u00a0grund av det l\u00e5nga granskningsintervallet, konstaterar stadens ekonomidirekt\u00f6r\u00a0<\/span>Valtteri Mikkola<\/span><\/b>.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Sp\u00e5rv\u00e4gens investeringskostnader skulle under \u00e5ren 2025\u20132033 vara cirka\u202f460\u202fmiljoner euro, av vilka statens andel skulle vara cirka\u202f127\u202fmiljoner euro. Som j\u00e4mf\u00f6relse har \u00c5bo stads investeringar under \u00e5ren 2017\u20132024 varit cirka 1 015 miljoner euro och f\u00f6r \u00e5ren 2026\u20132029 omfattar investeringsprogrammet investeringar p\u00e5 cirka 1 234 miljoner euro utan sp\u00e5rv\u00e4gsprojektet.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Ber\u00e4kningen t\u00e4cker en tidsperiod p\u00e5 35 \u00e5r fram till \u00e5r 2060 och beaktar kapital-, fastighets-\u00a0och trafikens\u00a0driftsekonomi\u00a0samt befolknings\u00f6kningens och byggandets verkningar p\u00e5 skatteint\u00e4kterna och servicestrukturen. I ber\u00e4kningen j\u00e4mf\u00f6rs sp\u00e5rv\u00e4gens ekonomiska verkningar med stombussystemet.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

En aktuell utredning har utarbetats f\u00f6r superbussen<\/span><\/b>\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/h3>\n

Som st\u00f6d f\u00f6r\u00a0\u00c5bo stadsfullm\u00e4ktiges beslutsfattande besl\u00f6t man i augusti 2025 att uppdatera superbussutredningarna fr\u00e5n drygt fem \u00e5r tillbaka.\u202fUppdateringen inneh\u00e5ller definitionen p\u00e5 superbuss, nordiska erfarenheter av superbussystemet och prelimin\u00e4ra ber\u00e4kningar av verkningarna samt byggnads- och trafikkostnaderna.<\/span>\u202f<\/span>Uppdateringen utarbetades av WSP Finland och\u00a0Welado, verkningarna\u00a0p\u00e5\u00a0den kommunala ekonomin ber\u00e4knades av FCG\u00a0och\u00a0ber\u00e4kningen av superbussens arkeologiska unders\u00f6kningsbehov\u00a0gjordes av\u00a0Muuritutkimus\u00a0Oy.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

I \u00c5bo avser man med superbuss ett h\u00f6gklassigt system som till sina funktioner och egenskaper liknar sp\u00e5rv\u00e4gen s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt. Rutterna, h\u00e5llplatserna och trafikarrangemangen skulle vara motsvarande som f\u00f6r sp\u00e5rv\u00e4gen.\u202fUtrustningen skulle vara dubbelledade\u00a0elbussar.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

– De internationella superbussystemens omfattning och kvalitet p\u00e5 genomf\u00f6randet varierar avsev\u00e4rt, och det finns ingen enhetlig definition f\u00f6r superbussar vilket f\u00f6rsv\u00e5rar j\u00e4mf\u00f6relsen, konstaterar utvecklingschef\u00a0<\/span>Juha Jokela<\/span><\/b>.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Den prelimin\u00e4ra kostnadskalkylen f\u00f6r superbussinvesteringen skulle vara cirka 241\u00a0miljoner euro. Ber\u00e4kningen inneh\u00e5ller betydande os\u00e4kerhetsmoment. En bindande kostnadskalkyl skulle kr\u00e4va en projektplan, genomf\u00f6randeplan och konkurrensuts\u00e4ttning f\u00f6r att hitta genomf\u00f6rare.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Enligt superbussutredningen skulle superbussen kr\u00e4va mindre investeringar \u00e4n sp\u00e5rv\u00e4gen men den \u00e5tkomliga nyttan skulle vara mindre \u00e4n j\u00e4mf\u00f6rt med sp\u00e5rv\u00e4gen. Superbussen har inte samma imagef\u00f6rdel som sp\u00e5rv\u00e4gen, varf\u00f6r man skulle bli tvungen att satsa mera p\u00e5 marknadsf\u00f6ring. Superbussen skulle locka f\u00e4rre investeringar och l\u00e5ngsammare \u00e4n sp\u00e5rv\u00e4gen och superbussens passagerarantal\u00a0skulle vara l\u00e4gre \u00e4n sp\u00e5rv\u00e4gens. Byggnadstiden skulle vara kortare \u00e4n sp\u00e5rv\u00e4gens.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Tidtabell mot beslutsfattandet<\/span><\/b>\u202f<\/span><\/b>\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/h3>\n