Exempel på spårvägsstäder i Norden: Tammerfors, Odense och Lund

Många nordiska städer, som till sin storlek kan jämföras med Åbo, har byggt ett nytt och modernt spårvägssystem på 2010- och 2020-talen. 

Utvärderingsrapporten om effekterna av spårvägens livskraft, dragningskraft och hållkraft, som publicerades i februari 2025, utredde andra städers erfarenheter av att bygga en modern spårväg samt  konsekvenserna av den. Exempel fanns från Tammerfors, Helsingfors, Aarhus och Odense i Danmark, Bergen i Norge och Lund i Sverige. 

Enligt rapporten har nya invånare flyttat till dessa städer, nya arbetsplatser uppstått, markens värde stigit och investeringarna ökat tack vare spårvägen. Spårvägen har haft en positiv inverkan på mobiliteten i städerna samt på deras image och rykte. 

Enligt utvärderingen har svagheterna och utmaningarna i projekten i dessa städer varit spårvägsinvesteringens höga kostnader och finansiering, den långa byggtiden jämte olägenheter samt svårigheter med det politiska beslutsfattandet. 

Denna text sammanfattar hurdana spårvägssystem som Tammerfors, Odense och Lund har byggt och hur spårvägarna har påverkat dessa städer. Dessa städer valdes ut för denna text på grund av att de i fråga om invånarantalet ligger närmast Åbo av de städer som granskades i konsekvensbedömningen. Texten fokuserar mest på effekterna i Tammerfors, eftersom staden har utfört ett relativt grundligt arbete bland annat i fråga om konsumentundersökningar och materialet är lätt att hitta. 

Tammerfors, Finland

Tammerfors är Finlands tredje största stad med 260 000 invånare. Hela stadsregionen har totalt cirka 450 000 invånare.  

Spårvägstrafiken i Tammerfors började i augusti 2021. Beslutet om byggande fattades i november 2016. Trafiken till Lentävänniemi, inom utvidgningen med nätets andra del, inleddes i januari 2025. År 2025 pågår byggarbeten från centralsjukhuset till Ruotula och grannkommunens regionala centrum i Birkala i Partola. Projektplaneringen av spårvägslinjen som sträcker sig till Tammerfors grannkommun Ylöjärvi har också börjat. 

Spårvägsnätet i Tammerfors är totalt 24,4 kilometer långt och har 33 hållplatser. Det finns två linjer: Sori-torget till Hervanta och Lentäväniemi till Kauppi campus. Längs linjerna finns bland annat ett kommersiellt centrum, ett universitetscentralsjukhus, flera bostadsområden, högskolor och många andra tjänster.  

Škoda Transtech Oy i Kajana planerar och tillverkar spårvagnarna i Tammerfors. I Tammerfors finns 28 spårvagnar. Spårvagnarna är 37,3 meter långa och körs i två riktningar. Tampereen Raitiotie Oy beställde i december 2024 sju nya 47 meter långa vagnar och förlängde redan tidigare tolv befintliga vagnar till 47 meter. Den maximala kapaciteten för en spårvagn på 37 meter är 264 passagerare. Det finns 104 sittplatser. 

I och med byggandet av spårvägen förnyades Tammerfors centrum grundligt. Stadens huvudgata, Tavastgatan, är nu en kollektivtrafikgata, vilket har minskat mängden privatbilism i centrum. Tammerfors centrum har i en livskraftsjämförelse av stadskärnorna i Finland placerat sig på toppen i två år.

I Tammerfors stöder sig stadsutvecklingen starkt på spårvägens influensområde. Enligt bedömningen koncentreras tre fjärdedelar av bostadsbyggandet i Tammerfors 2016–2040 till den så kallade spårvägszonen. 

Tammerfors har gjort olika grundliga konsument- och uppföljningsundersökningar i anslutning till spårvägen. 

Spårvägen (Ratikka) i Tammerfors har överskridit förväntningarna och prognoserna i det inledande skedet i fråga om såväl byggandet av bostäder och verksamhetslokaler, fastighetsekonomiska konsekvenser som antalet passagerare och användarnas nöjdhet. 

Enligt undersökningarna har spårvägen ökat användningen av kollektivtrafik. Även spårvägens passagerarantal har ökat stadigt sedan spårvägstrafiken inleddes. År 2024 gjordes 16,6 miljoner resor på spårvägen, vilket var 31 procent av kollektivtrafikresorna i Tammerfors stadsregion. 

Tammerforsbornas positiva inställning till spårvägen har ökat stadigt under årens lopp. Enligt undersökningen 2024 förhåller sig 89 procent av stadsborna positivt till spårvägen. Cirka åtta procent av Tammerforsborna har inte rest med spårvägen. Enligt svaren i konsumentundersökningarna önskar man att spårvägssystemet utvidgas både inom staden och regionalt.

Spårvägen har avsevärt förbättrat specialgruppernas möjligheter att röra sig självständigt i de områden där spårvägen går. Med specialgrupper avses synskadade, rullstolsburna och personer som rör sig med barnvagn. Spårvägen har gjort det lättare för barn och unga att röra på sig på fritiden. Enligt bedömningen av barn och unga har spårvägen enligt de flesta påverkat rörligheten positivt och användningen av spårvägen upplevs i regel som lätt och trygg. 

Odense, Danmark

Odense har cirka 185 000 invånare och är Danmarks tredje största stad. 

Trafiken på Odense spårväg (Odense Letbane) inleddes 2022. Byggandet av spårvägen gjordes stegvis från och med 2015. 

Spårvägslinjen är 14,5 kilometer lång och har 26 hållplatser. Längs linjen finns bland annat stadens centraljärnvägsstation, ett universitet, sjukhus, köpcentrum, museum, historiskt centrum samt promenadområdet i det kommersiella centrumet. 

På Odense spårväg går 16 spårvagnar med 7,5 minuters turtäthet. Den 29 meter långa spårvagnen rymmer högst 200 passagerare och har 60 sittplatser. 

I samband med byggandet av spårvägen gjordes en omfattande förnyelse av centrum bland annat genom satsningar på kollektivtrafikgatan, cykelvägarna och trottoarerna. Tillgängligheten till centrum med personbil har ökats bland annat genom att bygga en underjordisk parkeringsanläggning.

Antalet passagerare som använder spårvägen i Odense har ökat stadigt sedan spårvägstrafiken inleddes. År 2024 gjordes nästan sju miljoner resor med spårvagn, det vill säga cirka 19 000 resor per dygn.  

Passagerarnöjdheten har ökat stadigt. 85 procent är nöjda med att resa med spårvagn. Enligt passagerarundersökningen är äldre personer nöjdare med spårvägen än andra. Man är särskilt nöjd med spårvagnarnas rymlighet.

I planeringsskedet ansågs spårvägen vara mer attraktiv och ha en bättre image än bussystemet i staden. Största delen av stadsutvecklingen och det nya byggandet är koncentrerat till spårvägslinjen eller i övrigt kopplat till spårvägen. Man har uppskattat att det har investerats fyra gånger så mycket i området kring spårvägslinjen i förhållande till byggkostnaderna. En del av investeringarna gjordes redan innan spårvägen blev klar.

Lund, Sverige

Lund är en universitetsstad med cirka 130 000 invånare i Skåne i södra Sverige.  

Trafiken på Lunds spårväg inleddes 2020. Beslutet om spårvägen fattades 2015 och byggandet inleddes 2017. Staden var inte enig om byggandet av spårvägen och ett separat parti grundades inför kommunalvalet för att motsätta sig spårvägen. 

Lund har en (1) spårvägslinje på 5,5 km med nio hållplatser.  Spårvägslinjen valdes strategiskt för att förena högskolorna i staden och affärslivets koncentrationer med stadens centrum. Längs linjen finns bland annat ett sjukhus, en teknisk högskola, en forskningsanläggning, en vetenskapspark samt ett nytt och modernt bostadsområde som byggts i och med spårvägen. Linjens andra ändhållplats ligger i Lunds historiska centrum. 

Spårvagnen har plats för cirka 200 passagerare och har 40 sittplatser.

Målet med spårvägen var att stödja en hållbar stadsutveckling längs linjen och uppmuntra stadsborna att använda kollektivtrafiken mer än tidigare. Tack vare spårvägen byggdes nya trottoarer och cykelvägar i staden. 

En orsak till byggandet av spårvägen var att bussarna enligt beräkningarna skulle behöva gå så tätt till stadens nordöstra delar att de skulle medföra trafikstockningar för den övriga trafiken när de anländer till och lämnar hållplatserna under rusningstid.

Lund har fått en stor del av sin investering tillbaka från markanvändningsavtalen och försäljningen av tomter längs spårvägen. Lunds spårväg vann priset för ett lyckat stadsutvecklingsprojekt 2022. Bland motiveringarna nämndes att det omfattande och utmanande projektet som genomfördes i den historiska staden lyckades bra. Spårvägen nämndes också som en effektiv drivkraft för stadsutvecklingen i Lund och den erbjuder användarna god service.

Bilder

Turun Raitiotie Oy, Samu Rytkönen/Tampereen Raitiotie Oy och Pasi Tiitola/Tampereen Raitiotie Oy 

Källor 

• Åbo stad: Raitiotien arvioidut vaikutukset Turun elinvoimaan, vetovoimaan ja pitovoimaan, konsekvensbedömning av spårvägen i Åbo februari 2025
• Ratikka i Tammerfors: Tampereen Ratikan vaunujen tekniset tiedot
• Ratikka i Tammerfors: Tampereen ratikan tarina
• Ratikka i Tammerfors: Ratikan vaikutusten seuranta
• Ratikka i Tammerfors: Tampereen Ratikka on parantanut esteettömyyttä sekä helpottanut lasten ja nuorten matkustamista, myös matkustajatavoite tulee täyttymään
• Yle: Tampereen keskusta on Suomen elinvoimaisin
• Odense Letbane: Tal for passagerer og kørsel
• Odense Letbane: Ny kundemåling: Høj tilfredshed med letbanen
• Odense Letbane: Tal og fakta
• Lunds Kommun: Spårväg Lund C till ESS
• Spårvagns städerna: Spårvägsplaner i Lund
• Föreningen Sveriges Stadsbyggare: Årets stadsbyggnadsprojekt 2022 har utsetts