Frågor och svar

Behöver du mer information?

Här hittar du svar på vanliga frågor om spårvägen i Åbo, dess rutt och hållplatser samt hur du följar och deltar i planering.

Allmänt

Åbo har vuxit i snabb takt under de senaste åren och uppskattningsvis kommer det redan om 15 år att finnas 40 000–60 000 fler Åbobor än nu. Den växande staden bör utvecklas inför framtiden. Blicken ligger inte på idag, utan långt i framtiden.

Ett av de stora projekten inom stadsutvecklingen är en spårväg som bevisligen för med sig investeringar, inkomster, arbetsplatser, företag och invånare. Detta har också konstaterats vid konsekvensbedömningen av spårvägen i Åbo.

Fler bussar och bussturer löser inte framtida trafikstockningar på grund av befolkningstillväxten i Åbo och det ökade antalet resor inom kollektivtrafiken. Spårvagnar rymmer många fler passagerare och i något skede skulle det finnas så många bussar att de själva orsakar trafikstockningar.

Stadsfullmäktige planeras att fatta beslut i ärendet senast i juni 2026.

Under planeringsskedet för genomförandet av spårvägen  bedömer Åbo stad i stor utsträckning spårvägens konsekvenser, bland annat för markanvändning, kommunal ekonomi och företag.

Konsekvensbedömningarna är en del av det beslutsmaterial som överlämnas till Åbo stadsfullmäktige.

Se konsekvensbedömningarna av spårvägen här (på finska)

Utredningsplanen för Åbo spårväg Hamnen–Kråkkärret 2023 med bilagor finns här (på finska).

Planer, utredningar och bedömningar som gjorts före utredningsplanen för 2023 finns här (på finska).

Motiveringarna till nedläggningen var i huvudsak ekonomiska: materielen var gammal, ombyggnaden av spårvägarna skulle ha krävt ytterligare ekonomiska satsningar och personalutgifterna för busstrafiken var lägre än för spårvägstrafiken.

Beslutet om nedläggning påverkades också av till exempel den ökade populariteten inom privatbilismen och den europeiska trenden att avstå från spårvägar.

Nu mer än 50 år senare satsar man på spårvägstrafiken i Finland och i världen, eftersom det ses som ett smidigt, tillförlitligt och klimatvänligare sätt att färdas och stödja stadsutvecklingen. I Finland har man sedan 2010-talet planerat och byggt över 100 km nya spårvägar.

Läs mer om Åbo spårvägs historia (på finska)

Varför en spårväg?

Spårvägen är en del av kollektivtrafikreformen i den växande staden, som garanterar att vardagen och rörligheten i Åbo är smidiga även i framtiden.

  • Stöder Åbos tillväxt samt ökar konkurrenskraften och dragningskraften
  • Ökar kollektivtrafikens attraktivitet, smidighet och lönsamhet när antalet kunder ökar
  • Betjänar stadsborna på ett tillgängligt, tillförlitligt och tryggt sätt
  • Bidrar till att utvidga stadens kommersiella centrum och stöder tjänsternas tillgänglighet
  • Förbättrar stadens utseende och trivsel längs hela linjen
  • Skapar en hållbar stadsstruktur när markanvändningen blir tätare

Om man beslutar att bygga spårvägen förnyas samtidigt nästan alla gator längs linjen på en tolv kilometer lång sträcka.

Trottoarerna förbättras grundligt, cyklisterna får högklassiga leder och bilisterna får nya körfält. Gatorna får nya trafikarrangemang och gatornas ytmaterial och kommunalteknik förnyas. När man bygger spårvägen kan man också öka växtligheten på gatorna mer än tidigare.

Detaljerad information om förändringarna finns i de preliminära gatuplanerna för spårvägen som publicerades i september 2025. De beskriver förändringarna för alla gator längs den 12 kilometer långa spårvägssträckan. Öppna de preliminära gatuplaner.

Ja det skulle, enligt konsekvensbedömningarna och erfarenheterna från andra spårvägsstäder i Norden.

I och med spårvägen har nya invånare flyttat till andra spårvägsstäder, nya arbetsplatser uppstått, markens värde har stigit och investeringarna ökat. Erfarenheter från övriga städer i Norden visar att spårvägen har en positiv inverkan på stadens image och anseende.

I Åbo skulle spårvägen också antagligen ha indirekta konsekvenser för bland annat den sociala integriteten och den regionala utvecklingen. Genomförandet av spårvägen i sig skulle inte ändra eller direkt påverka sårbara områdens sociala integritet. Dock kan det ha flera indirekta hävstångseffekter till exempel genom att segregationen lindras i och med den nya bostadsproduktionen och satsningarna på den övriga miljön.

Ja.

Enligt trafikprognosen skulle spårvägen år 2050 öka Åbobornas användning av kollektivtrafiken med cirka 12 600 resor per dygn och minska växthusgasutsläppen från trafiken med cirka 2–3 procent per invånare i regionen.

Enligt undersökningar använder invånarna i städer med spårväg mer kollektivtrafik än i städer där det inte finns någon spårväg.

Läs mer (på finska): Trafikprognos för spårvägen i Åbo.

Enligt den fastighetsekonomiska analysen, ja.

Spårvägen förutspås inverka positivt på fastigheternas värde och därmed ge staden klart högre inkomster av tomthyror eller försäljningsinkomster jämfört med trafiksystemet som baserar sig på bussar. I och med spårvägen skulle man också bygga mer, särskilt nära spårvägen.

Med spårvägen skulle tomternas värde stiga med 0–6 procent inom cirka en kilometers radie från spårvägens hållplatser. I fråga om bostadstomter stiger värdet på byggrätten desto mer ju längre bort från stadskärnan området ligger och ju närmare området ligger närmaste hållplats. Priserna på affärs- och kontorstomter skulle stiga mest i stadskärnan och i etablerade butiksområden, där även fler kunder och arbetstagare skulle röra sig.

Ja.

Enligt stadsutvecklingens referensplan för spårvägen i Åbo beräknas cirka 18 000–20 000 fler personer bo i staden år 2050 tack vare spårvägen.

Spårvägen skulle ha flera fördelar både för dem som använder spårvägen och för de Åbobor som inte använder spårvägen.

  • Gör det lättare att röra sig i staden med olika färdmedel och minskar rusningstrafiken
  • Gör kollektivtrafiken till ett mer attraktivt alternativ på grund av den täta turtätheten och användarvänligheten
  • Ökar rörelsefriheten eftersom spårvägen är tillgänglig
  • Är ett trevligt och tryggt sätt att röra sig i staden
  • Gör stadsmiljön trivsammare
  • Höjer värdet på bostäderna längs linjen

Spårvägen skulle medföra flera fördelar för stadens näringsliv.

  • Höjer värdet på fastigheterna längs linjen och ökar byggandet
  • Ökar stadens dragningskraft och förbättrar uppfattningen om Åbo
  • Gör området där folk rör sig större och företagen som erbjuder tjänster framgångsrika
  • Utvidgar området där folk arbetar och gör pendlingstrafiken smidig – fjärrtrafikens stationer ligger längs linjen
  • Transporterar kunder med 7,5 minuters mellanrum till kvartersföretagens dörr

Spårvägen skulle också vara till nytta för Åbo stad. Spårvägen:

  • Ökar byggandet längs linjen och höjer fastigheternas värde
  • Ökar stadens dragningskraft både ur invånarnas och företagens synvinkel
  • Ökar invånarantalet: Tack vare spårvägen beräknas cirka
    18 000–20 000 fler personer bo i Åbo år 2050
  • Säkerställer att rörligheten är smidig i den växande staden även i framtiden
  • Förenar stadens östra delar starkare till stadsstrukturen och förebygger regional differentiering
  • Bidrar till att uppnå klimatmålen
  • Stöder utvecklingsmålen för det maritima Åbo
  • Ökar rörelsefriheten eftersom spårvägen är tillgänglig
  • Gör kollektivtrafiken till ett ännu mer lockande alternativ

Kostnader

Den slutliga kostnadsberäkningen för spårvägen färdigställs samtidigt som genomförandeplanen, eftersom planlösningarna påverkar kostnaderna.

Spårvägen skulle byggas enligt en alliansmodell, vilket innebär att allianspartnerna delar på risker och ansvar. Alla medlemmar i alliansen förbinder sig till den bindande kostnadsberäkning som lämnas till stadsfullmäktige, och de är gemensamt ansvariga även för eventuella förändringar i kostnadsberäkningen.

Endast en del av kostnaderna för spårvägen orsakas av byggandet av den egentliga spårvägen. Samtidigt som spårvägen byggs förnyas nästan alla gator längs den tolv kilometer långa linjen, från kommunaltekniken under jord till gatans ytkonstruktioner.

De totala kostnaderna för byggandet av spårvägen i Åbo består bland annat av

  • spårvägsinfrastruktur
  • körbanor
  • trottoarer och cykelvägar
  • kommunalteknik
  • grön- och parkkonstruktioner
  • trafikarrangemang under arbetet
  • arkeologiska undersökningar
  • behandling av förorenade marksubstanser
  • grundförstärkningar
  • depåbyggnad.

Kostnadskalkylen görs samtidigt som genomförandeplanen för spårvägen, eftersom planlösningarna påverkar kostnaderna.

Spårvägen skulle byggas enligt en alliansmodell, som är den modell som har använts för alla spårvägsprojekt som byggts i Finland under de senaste tio åren.

Alliansmodellen innebär att allianspartnerna delar på risker och ansvar. Alla medlemmar i alliansen förbinder sig till den bindande kostnadsberäkning som lämnas till stadsfullmäktige, och de är gemensamt ansvariga även för eventuella förändringar i kostnadsberäkningen.

Linje och hållplatser

Spårvägen går från hamnen via centrum och Kuppis till Kråkkärret. Depån planeras i slutet av Planetvägen i Storheikkilä. Linjen är cirka tolv kilometer lång och längs den finns 20 hållplatspar.

Läs mer om spårvägens rutt och hållplatser i Åbo här.

Du kan också se linjen på Åbo stads guidekarta.

Hamnen–Kråkkärret valdes 2023 till den spårvägslinje som ska planeras i utredningsplanen för Åbo spårväg Hamnen–Kråkkärret, som godkänts av Åbo stadsstyrelse.

Den planerade linjen förenar Åbos växande områden och viktiga stadsutvecklingsobjekt, såsom det maritima Åbo, centrum och Vetenskapsparken. Enligt uppskattningar kommer upp till 30 procent av Åboborna, 46 procent av arbetsplatserna och 42 procent av bostadsbyggandet att befinna sig inom hållplatsernas influensområde år 2050, det vill säga på 600 meters avstånd från hållplatserna.

Läs mer om spårvägens linje och hållplatser i Åbo här.

Hållplatsernas läge och antal har planerats så att de så väl som möjligt betjänar både den nuvarande och den kommande bebyggelsen, arbetsplatserna och servicen.

Enligt uppskattningar kommer upp till 30 procent av Åboborna, 46 procent av arbetsplatserna och 42 procent av bostadsbyggandet att befinna sig inom hållplatsernas influensområde år 2050, det vill säga på 600 meters avstånd från hållplatserna.

Totalt 20 hållplatspar planeras för spårvägen i Åbo. Avståndet mellan spårvägens hållplatser är i genomsnitt cirka 600 meter. En hållplats förlänger enligt uppskattningar restiden med en minut och därför kan hållplatserna inte placeras för tätt.

Trafikerings- och investeringskostnaderna för resecentrets linje uppskattades i utredningsplanen för spårvägen i Åbo vara större än alternativet med Humlegårdsgatan. Enligt trafikprognoserna kommer det i framtiden också att finnas betydligt fler passagerare längs Humlegårdsgatans linje.

Sträckningen som nu planeras på Nylandsgatan har bedömts bland annat göra trafiken smidigare, förbättra gång- och cykeltrafiken samt möjliggöra en eventuell utvidgning av spårvägen bäst i framtiden.

I utredningsplanen för spårvägen Hamnen–Kråkkärret i Åbo undersöktes två olika sträckningar i omgivningen kring Domkyrkan. Alternativen var att spårvägen skulle gå antingen genom Domkyrkotorget eller längs Nylandsgatan. En enkät genomfördes om sträckningsalternativen, och Nylandsgatans sträckning fick betydligt fler röster av dessa två alternativ.

Spårvagnar och depå

Det vet man inte ännu. Åbo Spårväg Ab inledde en Europaomfattande upphandling av spårvagnar hösten 2024. Upphandlingen förbereds i god tid för att det efter stadsfullmäktiges investeringsbeslut ska vara möjligt att fatta beslut om anskaffningen av vagnarna, så att spårvagnarna kan levereras till Åbo i tid.

Under upphandlingen preciseras uppgifterna om vagnarnas egenskaper och kostnader i utredningsplanen.

Beredningen av konkurrensutsättningen av spårvagnar pågår, men materielen som ska upphandlas är i stora drag följande:

  • Passagerarkapaciteten är 220–260 personer.
  • Spårvagnarna går i två riktningar.
  • Spårvagnarna har dörrar på båda sidor. Man stiger på från höger sida i förhållande till färdriktningen.
  • Det finns 3–5 moduler per spårvagn.
  • Spårvagnarna är tillgängliga: de har lågt golv och inga trappsteg.
  • Minst fem barnvagnsplatser i hela vagnen och två rullstolsplatser per modul.
  • Längden är högst 37 meter.
  • Vagnens bredd är 2,65 meter.
  • Spårvidden är 1,435 meter.
  • Spänningen är 750 Vdc.

Totalt 14 spårvagnar skaffas och deras anskaffningspris uppskattas till 42 miljoner euro.

Spårvagnsdepån byggs i Storheikkilä i ändan av Planetvägen. Depåns samarbetspartner i utvecklingsskedet är YIT.

Föli och kollektivtrafiken

Spårvägen planeras bli en del av Föli, vars passagerare kan åka med samma biljett till exempel en del av resan först med buss och sedan med spårvagn. Man kunde alltså planera hur man rör sig genom att kombinera olika fordon.

Spårvägen skulle inte bli ett parallellt kollektivtrafiksystem som konkurrerar med Föli.

Om spårvägen byggs kompletterar den Fölis nuvarande busslinjer och ökar till exempel stadens interna anslutningslinjer vid spårvägen. I och med spårvägen skulle bussar frigöras från linjerna med rusningstrafik och göra kollektivtrafiken mer omfattande än tidigare.

Åboregionens nuvarande busslinjenät ersattes med ett tätt och omfattande stomlinjenät och kompletterande linjer den 1 juli 2025.  Reformen av stomlinjenätet har planerats med tanke på spårvägen. De ändringar som görs för stomlinjerna, till exempel nya busshållplatser, förblir oförändrade även om det fattas beslut om att bygga spårvägen.

De preliminära gatuplaner för spårvägen som publicerades i september 2025 beskriver i detalj hur olika färdsätt skulle placeras längs den 12 kilometer långa spårvägssträckan. Öppna de preliminära gatuplaner.

Ja.

En fullsatt elbuss rymmer 90 passagerare medan spårvagnen rymmer 220–260 passagerare beroende på materielen. Därför erbjuder spårvägen betydligt mer kapacitet än bussarna.

I Åbo skulle spårvagnarna på vissa gator gå endast på körfält som reserverats för kollektivtrafik, vilket skulle göra kollektivtrafiken smidigare.

Fler bussar och bussturer löser inte framtida trafikstockningar på grund av befolkningstillväxten i Åbo och det ökade antalet resor inom kollektivtrafiken.

Bussarna rymmer färre passagerare än spårvagnarna och om turtätheten sjunker till under fem minuter blir busstrafiken att lätt stockad.

Det är inte bara fråga om en trafiklösning, eftersom spårvägen ökar dragningskraften och livskraften, markens och fastigheternas värde samt lockar nya invånare, företag, byggare, investeringar och turister till staden. Spårvägen är ett av de omfattande utvecklingsstegen för att säkerställa en livskraftig, fungerande och trivsam stad för alla Åbobor nu och i framtiden.

Det lönar sig att bygga spårvägen just för att den är ett långsiktigt och stabilt system.

Den stöder hela stadens utveckling och lockar nya invånare, företag och investeringar samt höjer markens värde. Spåren medför byggande och förenar stadsutvecklingsprojekt.

God tillgänglighet stärker regionens konkurrenskraft, främjar placeringen av företag i regionen och förbättrar tillgången på arbetskraft, vilket i sin tur ökar stadens ekonomiska produktivitet.

Planering

De första utredningarna av den så kallade snabbspårvägen i Åbo gjordes i början av 2000-talet och fortsatte ännu i början av 2010-talet med bland annat en jämförelse av stombuss- och snabbspårvägssystemen samt en bedömning av spårvägens olika konsekvenser. Dessa tidigare utredningar har varit snäva.

Den första utredningsplanen för spårvägen blev klar 2015 och preciserades 2019. Utredningsplanen presenterar spårvägens tekniska och trafikmässiga grundläggande lösningar samt uppskattade konsekvenser för bland annat miljön, trafiken och stadsborna. Syftet var att definiera den mest potentiella första spårvägslinjen samt bedöma kostnaderna för spårvägen och spårvägs- och superbussalternativen.

År 2021 beslutade stadsstyrelsen att utarbeta en utredningsplan för spårvägslinjen Hamnen–Kråkkärret. Som mål fastställdes en noggrann plan för genomförandet, en kostnadskalkyl och omfattande bedömningar av hur spårvägen skulle påverka Åbo.

Efter utredningsplanen beslutade Åbo stadsstyrelse i oktober 2023 att man utifrån utredningsplanen går vidare till en noggrannare planering av genomförandet. Stadsstyrelsen gav en tidsfrist till slutet av 2025 för att färdigställa den noggranna genomförandeplanen och kostnadskalkylen.

Efter planerna och utredningarna 2013–2025 har totalt cirka 17 miljoner euro använts för planeringen av spårvägen i Åbo. Stadens betalningsandel av alla planeringskostnader är cirka 70 procent.

Alla kostnader för planer och utredningar i anslutning till spårvägen har räknats med från och med 2013. Största delen av kostnaderna kommer från det pågående planeringsskedet för genomförande 2024–2025.

Utredningarna före 2013 har varit snäva och behandlat stadsstrukturen och olika kollektivtrafiksystem på ett övergripande sätt, det vill säga de har behandlat spårvägen som en del av en större helhet. Kostnaderna för dessa uppgår grovt uppskattat till några hundratusen.

Därtill har cirka 4,7 miljoner euro använts för grundförstärkning av Salutorget i förberedelse för spårvägen.

Åren 2024–2025 utarbetar Åbo spårvägsallians en noggrann teknisk plan för spårvägen och byggandet av den.

Planeringen fokuserar inte enbart på spårvägsskenorna, utan man planerar också till exempel hållplatser, körbanor, cykel- och gångvägar samt trafikarrangemang och kommunalteknik under jord. Marken längs den planerade linjen undersöks noggrant så att man vet vilka grundförstärkningar som behövs.

Upphandlingen av spårvagnsmateriel är ett mångårigt projekt som redan bereds. Konkurrensutsättningen inleds om vi börjar bygga spårvägen. Efter att upphandlingsavtalet har undertecknats tar det cirka tre år innan den första spårvagnen finns i Åbo.

Utöver den tekniska planeringen bedömer vi bland annat spårvägens miljökonsekvenser, utför arkeologiska provgrävningar, planerar park- och grönområden längs linjen, planerar en tidtabell för det eventuella byggandet och förebyggandet av olägenheter samt informerar stadsborna om spårvägen på nätet och vid evenemang.

Läs mer (på finska)

Spårvägen i Åbo planeras 2024–2025. I slutet av 2025 blir beslutsmaterialet klart och därefter kan stadsfullmäktige besluta om byggandet.

Tidtabellsplanen för byggandet färdigställs med samma tidtabell.

Planer presenteras vid många evenemang på hösten och i slutet av 2025.

Ja.

I motsats till den allmänna uppfattningen är gatorna i Åbo inte särskilt smala.  Vi har dock också några smalare ställen, och även på dem ryms den cirka 7–8 meter breda spårvägen bra.

Vi planerar spårvägen så att det finns tillräckligt med utrymme för säker och smidig trafik längs hela linjen.

Byggande

Detta är en del av genomförandeplaneringen för spårvägen. Planen blir färdig i slutet av 2025.

Nej.

Åbo har byggts på lerbotten i hundratals år, och den är inte en helt ovanlig markbotten till exempel för andra spårvägsstäder i Europa. Spår har byggts på mjuk mark bland annat i huvudstadsregionen i Finland och till exempel i Amsterdam, som ligger helt under havsytan, där det finns nästan 100 kilometer spårväg.

Åren 2024 och 2025 utreds markens kvalitet och sammansättning vid spårvägslinjen i Åbo för att man ska veta vilka grundförstärkningsåtgärder som behövs på olika gatuavsnitt. Grundförstärkningarna garanterar spårvägen en lång livslängd på upp till hundra år.

Varje byggprojekt orsakar oundvikligen lokala, tidsbegränsade olägenheter. Aktörerna inom Åbo spårvägsallians har djupgående erfarenhet från de senaste årens spårprojekt i huvudstadsregionen och Tammerfors, och minimeringen av byggolägenheterna har också varit en viktig del av dessa projekt.

Störningar under byggtiden förebyggs med

  • god information
  • goda trafikarrangemang
  • tydliga skyltar
  • tidtabellen för byggandet.

För att byggandet ska störa så lite som möjligt fokuserar vi på god kommunikation och information, och vi samarbetar intensivt med företagare och invånare i området redan nu.

I utredningsplanen har man bedömt att utsläppen från byggandet kompenseras på lång sikt, men det viktigaste är att minimera utsläppen.

Under den pågående genomförandeplaneringen avgörs hur spårvägens miljökonsekvenser kan minskas.

Åbo stad har som mål att vara kolneutral senast 2029. Trafikutsläppen utgör cirka en tredjedel av stadens totala utsläppsmängd.

Livslängden för spårvägsinfrastrukturen är 40 år, för vagnarna är den 40 år och för grundförstärkningarna 100 år.

I princip inte.

Kommunaltekniken längs spårvägen byggs så att reparationsarbetet kan utföras utan att själva spårvägen berörs och i princip utan att spårtrafiken avbryts.

Kommunalteknik som byggs parallellt med skenorna placeras under jord på långt avstånd från skenorna så att den vid behov kan repareras utan att spårvägstrafiken störs. Kommunalteknik som byggs tvärs över skenorna planeras i så liten mängd som möjligt.

Arkeologi

Ja.

Den arkeologiska utredning som gjorts i samband med utredningsplanen för spårvägen preciseras under det pågående planeringsskedet för genomförande. Provgrävningar görs på platser som vi behöver mer information om för planeringen av spårvägen.

Arkeologiska provgrävningar görs som stöd för den tekniska planeringen av spårvägen, för att schemalägga de arkeologiska utgrävningarna under genomförandeskedet och för att fastställa kostnader och risker.

De arkeologiska undersökningar utförs av Muuritutkimus.

Nej.

Förutredningen som utarbetats av Muuritutkimus konstaterar att arkeologin inte utgör ett hinder för byggandet av spårvägar, eftersom lämningar av murade byggnader som är äldre än 1700-talet kan bevaras konserverade under spårvägen.

Även om lagen om fornminnen förbjuder att en fast fornlämning skadas eller täcks, är det möjligt att bygga när projektet är motiverat och de arkeologiska utgrävningsundersökningarna är väl planerade och genomförda.

Byggandet av spårvägen förutsätter ett rubbningstillstånd av Museiverket innan byggandet inleds.

Under planeringen av genomförandet av spårvägen i Åbo utförs arkeologiska provgrävningar på Aningaisgatan, och på hösten 2024 och våren 2025 utfördes provgrävningar på Nylandsgatan och Tavastgatan.

Platserna för provgrävning har fastställts tillsammans med Museicentralen. Museiverket har beviljat undersökningstillstånd och övervakar att alla åtgärder genomförs i enlighet med gällande lagstiftning.

Lagen om fornminnen förutsätter arkeologiska provgrävningar.

Lagen om fornminnen förbjuder att en fast fornlämning skadas eller täcks utan tillstånd. Med tanke på det arkeologiska kulturarvet är det alltid bäst om man inte bygger på fornlämningsområden. I utredningarna har man dock inte hittat alternativa linjer som lämpar sig för spårvägen och som inte skulle gå genom fornlämningsområdet.

Förutredningen som utarbetats av Muuritutkimus konstaterar att arkeologin inte utgör ett hinder för byggandet av spårvägar, eftersom lämningar av murade byggnader som är äldre än 1700-talet kan bevaras konserverade under spårvägen.

Spårvägens aktörer

Planeringen av genomförandet och det eventuella byggandet av spårvägen i Åbo genomförs av Åbo Spårvägsallians, som omfattar Turun Raitiotie Oy, Åbo stad, NRC Group Finland Oy, GRK Suomi Oy, Ramboll Finland Oy och Sweco Finland Oy.

Turun Raitiotie Oy är ett bolag som ägs av Åbo stad och som beställare har bolaget huvudansvaret för genomförandeplanen för spårvägen.

Läs mer Spårvägens aktörer

I alliansmodellen arbetar beställare, planerare och entreprenörer i en gemensam organisation och söker lösningar för projektets bästa tillsammans.

I alliansmodellen grundar sig verksamheten inom Åbo spårvägsallians på ett gemensamt avtal och gemensamt fastställda mål. Riskerna och fördelarna fördelas mellan alla.

Den totala kostnadskalkylen för spårvägen i Åbo binder alla parter i alliansen, det vill säga om kostnadskalkylen överskrids ansvarar alla parter för detta.

Alliansmodellen valdes som verksamhetsmodell för planeringen av genomförandet av spårvägen i Åbo och eventuellt byggande utifrån utredningen av genomförandeform som gjordes i juni 2023. Alliansmodellen valdes på grund av dess tillförlitliga kostnadskalkyl och kvalitetssäkring.

Ja. Alla spårvägsprojekt som genomförts och pågår i Finland under detta årtusende har genomförts enligt alliansmodellen.

Deltagande och kommunikation

Man kan delta i planeringen av spårvägen i Åbo på många sätt via nätet och evenemang.

Läs om höstens 2025 evenemang i denna nyhet.

I september 2025 samlas åsikter om de preliminära gatuprojekten för den fortsatta planeringen. Öppna den kartbaserade enkäten.

Information om spårvägen finns tillgänglig via flera kanaler:

  • Webbplatsen Turunraitiotie.fi sammanställer all aktuell information om hur planeringen av spårvägen i Åbo framskrider.
  • De viktigaste nyheterna och kommande evenemang finns i vårt nyhetsbrev. Beställ nyhetsbrevet här.

I september 2025 samlas åsikter om de preliminära gatuprojekten för den fortsatta planeringen. Öppna den kartbaserade enkäten.

Annars respons på planeringen av spårvägen i Åbo kan ges via blanketten (på finska) på vår webbplats och Åbo stads responstjänst.