Spårvägen planeras som en del av Föli – Varaktighet och smidighet i hela stadens kollektivtrafiksystem

Spårvägen planeras att komplettera hela Åbos kollektivtrafiksystem och bli en del av Föli, vars passagerare kan åka med samma biljett till exempel en del av resan först med buss och sedan med spårvagn. I och med den förutspådda befolkningstillväxten ökar passagerarantalet i kollektivtrafiken i Åbo. Det ryms rejält med passagerare i spårvagnen. Därför skulle spårvägen innebära ytterligare kapacitet som inte bara bussar kan erbjuda. Enligt Fölis kollektivtrafikdirektör Sirpa Korte är varaktighet, smidighet och användarvänlighet spårvägstrafikens styrkor.

Spårvägen i Åbo, vars genomförande planeras för närvarande, skulle inte bli ett parallellt kollektivtrafiksystem som konkurrerar med Föli. Enligt Fölis kollektivtrafikdirektör Sirpa Korte är det precis tvärtom, eftersom spårvägen på ett naturligt sätt skulle bli en del av Föli och komplettera busslinjerna.

Detta skulle till exempel innebära att passagerarna kan hoppa ombord på spårvagnen med samma biljett som de använder i bussarna och planera sin egen trafik genom att kombinera olika fordon.

”Kollektivtrafiken utvecklas och förbättras kontinuerligt. Om spårvägen byggs kompletterar den Fölis nuvarande busslinjer och ökar till exempel stadens interna anslutningslinjer vid spårvägen. I och med spårvägen skulle vi kunna befria bussar från rusningstrafik och göra kollektivtrafiken ännu mer omfattande”, säger Korte.

Korte, som snart har arbetat med kollektivtrafiken i Åbo i 20 år, arbetar bland annat med att utveckla kollektivtrafiken i Åbo stadsregion i samarbete med alla Föli-kommuner och även med bussbolagen. Dessutom arbetar hon med andra trafikrelaterade ämnen, såsom logistik och till exempel Fölläri-stadscyklar.

För närvarande bor cirka en tredjedel av Åboborna i spårvägslinjens influensområde. Enligt Kortte drar även de som inte bor eller arbetar längs spårvägen nytta av den i form av ett bättre kollektivtrafiksystem. En bra kollektivtrafik är en sådan som man också vill använda. Vid sidan av smidig trafik skulle spårvägen medföra mycket annat positivt.

”Spårvägstrafikens styrka är att spåren består. Det gör spårvägstrafiken smidig och lätt att använda samt väcker förtroende hos passagerarna, men också till exempel hos dem som överväger att flytta eller söker företagets lokaler”, säger Korte.

Befolkningstillväxten och det ökade passagerarantalet inom kollektivtrafiken ökar trycket på kollektivtrafiksystemets funktionalitet

Under coronaåren minskade antalet användare av kollektivtrafiken i Åbo liksom i andra städer, men nu har man i Åbo redan stigit till samma nivå som före coronapandemin. År 2023 ökade antalet resor inom kollektivtrafiken med en procent jämfört med 2019 före coronaåren. Förra året var ökningen fem procent. Med Föli görs nu sammanlagt över 26 miljoner resor per år.

Som jämförelse kan nämnas att antalet passagerare i kollektivtrafiken i Tammerfors har nästan fördubblats efter spårvagnen som inledde trafikeringen 2020. I fjol gjordes nästan 54 miljoner resor med Nysse, Tammerfors stadsregions kollektivtrafik.

Enligt undersökningar förändrar spårvägen städernas färdsättsfördelning, det vill säga på hur stor andel av staden man rör sig med bil, kollektivtrafik, cykel eller till fots. I och med spårvägen använder en allt större andel förutom spårvägen även andra kollektivtrafikmedel.

Korte vill ha ett kollektivtrafiksystem i framtidens Åbo som erbjuder ett fungerande, tillgängligt och effektivt alternativ till privatbilism.

”Någonstans stöter man på den gräns som gör att kollektivtrafiken i Åbo inte kan skötas endast med bussar. Om det inte finns plats i bussarna under rusningstid, minskar det förtroendet för kollektivtrafiken. Då kan många bli privatbilister, vilket gör att trafiken blir allt mer överbelastad. Detta skulle vara en dålig utveckling”, säger Korte.

Jämfört med bussen ryms över dubbelt så många passagerare i spårvagnen

Föli har för närvarande sammanlagt cirka 250 bussar. Under rusningstid går upp till 200 bussturer per timme från och till Salutorget. Att öka antalet bussturer löser dock inte trafikstockningarna. Om turintervallen sjunker till under fem minuter, tenderar busstrafiken att lätt bli stockad.

Spårvagnen rymmer fler passagerare på en gång. I Åbo skulle spårvagnarna trafikera på vissa gator endast på körfält som reserverats för kollektivtrafik. En fullsatt elbuss rymmer 90 passagerare medan spårvagnen rymmer 220–260 passagerare beroende på materielen. Därför erbjuder spårvägen betydligt mer kapacitet.

Den spårvägsrutt som nu planeras får i huvudsak beröm av Korte.

”Den östra delen av centrum via Kuppis till Kråkkärret är utmärkt med tanke på kollektivtrafikens behov. I de östra delarna av Åbo ökar passagerarantalet och bussarna som åker dit är redan nu tidvis mycket stockade. Andelen från centrum västerut mot hamnen betjänar särskilt med tanke på stadens utveckling. Förutom de nya stadsdelarna är bland annat en ny hamnterminal och ett museum under arbete i den här riktningen”, säger Korte.

Trafikeringen på Fölis nya stomlinjer inleds i början av juli

Fölis nya stomlinjer som inleder trafikeringen tisdagen den 1 juli 2025 (öppnas i en ny flik) underlättar det ökade antalet passagerare. Planeringen av stomlinjerna som länge varit under beredning har varit en stor satsning för Föli.

”Vi vill göra busslinjerna mer attraktiva och göra dem ännu mer omfattande. I reformen av stomlinjenätet tänker man på kundens intresse så att det är lätt för en allt större del av Åbobor att stiga på bussarna”, berättar Korte.

På stomlinjerna går bussarna tätt och man har också satsat på att förmedla passagerarinformation. Stomlinjerna har färgkodats för att underlätta användningen och inuti bussarna finns information om olika byteslinjer. Hållplatsernas säkerhet och tillgänglighet förbättras också.

”Om en spårväg byggs i Åbo skulle det vara den bästa av Fölis stomlinjer”, säger Korte.

Spårvägarnas renässans i Finland

Korte och hennes team för diskussioner med andra kollektivtrafikaktörer både i Finland och internationellt. Spårvägar som kollektivtrafikform blir allt oftare föremål för diskussion när man talar om kollektivtrafikens framtid. Spårvägar betraktas ingenstans som en gammal och bortglömd transportform från historiens dunkel.

Man har till och med talat om spårvägarnas renässans. Till exempel i Finland har man sedan 2010-talet byggt eller börjat planera över 100 kilometer nya spårvägslinjer.

En viktig faktor i spårvägen och andra kollektivtrafikärenden är att de blir en central del av det övriga stadsutvecklingsarbetet.

”Genom att utveckla staden stöds kollektivtrafiken, och en fungerande kollektivtrafik möjliggör i sin tur stadens utveckling. Därför samarbetar vi i Föli intensivt till exempel med planläggningen i Åbo i allt arbete som syftar till att förbättra kollektivtrafiken”, säger Korte.