Utredningar av alternativen för kollektivtrafiken i det växande Åbo

I stadens utveckling är skalan årtionden, med sikte snarare på 100 år än 50 år. 

Alternativen för utvecklingen av kollektivtrafiken i Åbo har undersökts regelbundet, mer täckande på 2000-talet. Det är vanligt att sådana här stora ändringar i trenderna utreds länge. Utredningarna görs täckande för att säkerställa att man väljer den lösning som lämpar sig bäst för staden och som ger mest nytta. 

I Åbo har vi utrett lösningar som grundar sig på både spårvägen och olika bussystem. I takt med att utredningarna framskridit har vi fått information som vi kunnat utnyttja för att välja vilka närmare utredningar som ska göras. Även om det är fråga om kollektivtrafik begränsas betydelsen inte till människors rörlighet, utan valet av kollektivtrafiksystem har omfattande konsekvenser för hela stadens utveckling. Därför är den aktuella frågan mer omfattande med tanke på stadens utveckling. 

Utifrån utredningarna om bussarnas stomlinjenät, superbussar och spårvägen, beslutade stadsstyrelsen 2021 att staden i fortsättningen fokuserar på att utreda spårvägen närmare, som jämförs med stombussalternativet. 

Utifrån den utredningsplan som blev klar 2023 beslutade stadsstyrelsen att staden för stadsfullmäktiges beslutsfattande ska utarbeta en noggrann plan för byggandet av och kostnaderna för spårvägen samt utreda spårvägens konsekvenser. Dessa material är för närvarande under arbete och blir klara i slutet av 2025. 

Utredningar och planer kostar, och därför är det inte ändamålsenligt att göra upp noggranna planer för varje alternativ. Fram till investeringsbeslutet reserverades 15 miljoner euro för planeringen av genomförandet av spårvägen. 

Oberoende av vilket beslut man fattar utifrån de material som blir klara i slutet av året (genomförandeplan, kostnadskalkyl, konsekvensbedömningar) måste kollektivtrafiken i den växande staden utvecklas i vilket fall som helst. Vi kan utnyttja de utredningar om byggandet av en kollektivtrafikkorridor som görs för genomförandeplanen för spårvägen. 

Nedan ett sammandrag av de utredda bussalternativen samt av det lokaltågalternativ som ofta framkommer i diskussionerna. 

Det så kallade superbussystemet

Som ett alternativ till spårvägen har man undersökt det så kallade superbussalternativet. Trafikarrangemangen för superbussen liknar spårvägens, det vill säga trafiksystemet grundar sig på att kollektivtrafiken till största delen är åtskilt från biltrafiken. Liksom spårvägen skulle superbussarna förutsätta stora ändringar på de gator där bussrutterna skulle gå. Med superbuss avses ett system som till exempel bygger på tvåledade bussar som rymmer fler passagerare än vanliga bussar. 

Superbussarnas och spårvägens tillförlitlighet skulle antagligen vara på samma nivå, eftersom trafikarrangemangen skulle vara likartade. Tillgängligheten skulle vara betydligt bättre än hos de nuvarande bussarna, men dock inte ligga på samma nivå som spårvagnarna, och resorna skulle inte vara så jämna som med spårvagnar. 

Kostnadsbedömningarna för superbussen bör ombedömas, särskilt i fråga om grundförstärkningarna. Om grundförstärkningarna inte görs ordentligt blir man tvungen att åtgärda sättningar i körfälten ofta, vilket medför trafikstörningar och extra kostnader. 

Om man genomförde ett bussystem med stor kapacitet som så mycket som möjligt påminner om en spårväg, skulle investeringen antagligen vara mindre, men det skulle finnas en risk för att inte få statsbidrag. Staten deltar i spårvägsprojekt med en andel på 30 procent, staten har inte stött superbussprojekt. 

Projekten genomförs också av företag i Åbo, så investeringarna både sysselsätter området och medför kommunalskatt för Åbo stad. 

Alternativet med superbuss har utretts 2012–2019 i två separata utredningsplaner för spårvägen. I den andra utredningsplanen utreddes alternativet för superbuss mer omfattande. Som risker konstaterades särskilt: systemets ringa inverkan på stadens mer omfattande utveckling, eventuella kapacitetsproblem, risk för kedjebildning av bussarna på gatorna samt osäkerheten om hur sådana här bussar och deras driftskostnader utvecklas. 

Stombusslinjer och elbussar

Stombussarna har utretts i alla utredningsplaner för spårvägen och de är ett jämförelsealternativ även i planerna som blir klara 2025. 

Om spårvägen inte byggs skulle det vara nödvändigt att bygga kollektivtrafikfiler för bussarna i centrum bland annat på Aningaisgatan, Nylandsgatan och Tavastgatan. Trafikarrangemangen skulle inte vara desamma som för spårvägen, men idén om liknande kollektivtrafikfiler skulle förverkligas även i detta alternativ. Stombusslinjenätet skulle i fortsättningen även utvecklas i områden som utvecklas i framtiden, såsom Slottsstaden. 

Busslinjenätet ändras stegvis till att omfatta elbussar oberoende av spårvägen. Vilken energi bussarna använder påverkar till exempel inte stadsutvecklingen, kollektivtrafikens smidighet eller punktlighet och ger inte mer utrymme för nya passagerare, eftersom busskapaciteten i vilket fall som helst är mindre. 

Problemet med att fortsätta med det nuvarande systemet är den kraftiga tillväxten i Åbo: uppskattningsvis kommer det att finnas 40 000–60 000 fler stadsbor om 15 år, vilket innebär att även trafikmängderna ökar enormt. Med bussar av nuvarande storlek blir gatuutrymmet och passagerarkapaciteten ett problem i framtiden. 

Utnyttja järnvägarna för lokaltåg

Ett alternativ som lagts fram i diskussionerna har varit lokaltågtrafik och att utnyttja järnvägen som går genom Åbo. Spårtrafiken och lokaltågen har mycket olika tjänster. Spårtrafiken erbjuder ett tätt hållplatsnät och små turintervaller – hållplatsernas avstånd mäts i hundratals meter och turtätheten i minuter. Spår avsedda för tåg möjliggör inte ens som dubbelspår täta hållplats- och turintervaller – hållplatsernas avstånd är kilometer. 

Hur man rör sig över eller i närheten av tågbanan eller spårvägen är också en väsentlig skillnad. Spårvägen förbinder olika delar av tågbanan och det är lätt att gå över spårvägen, cykla eller köra bil. Järnvägen skiljer däremot åt olika delar av staden, och av säkerhetsskäl ordnas korsandet av järnvägen till exempel med broar eller tunnlar. 

Den planerade spårvägsrutten i Åbo förenar viktiga stadsutvecklingsprojekt. Inga betydande utvecklingsprojekt har planerats i närheten av järnvägen, så utgångspunkterna för stadens utveckling och livskraftens tillväxt skulle vara helt olika. 

Lokaltågtrafiken och spårvägstrafiken stöder varandra. De är inte alternativ till varandra. 

Sammanfattning

• Utifrån den information som samlats in i utredningarna har lämpliga alternativ för Åbo avgränsats. Utgående från detta har stadsstyrelsen valt vilka utredningar det är ändamålsenligt att koncentrera sig på. 

• Exakta planer kostar, och därför lönar det sig inte att göra upp parallella planer för varje alternativ. Fram till investeringsbeslutet reserverades 15 miljoner euro för planeringen av genomförandet av spårvägen. 

• Alternativet med superbuss skulle på samma sätt som spårvägen kräva stora ändringar i stadens infrastruktur. Flera risker har identifierats med alternativet, varav en av de viktigaste är att alternativet inte medför tillräckliga positiva konsekvenser för stadsutvecklingen. 

• Stomlinjenätet utvecklas i vilket fall som helst, men på grund av stadens kraftiga tillväxt behövs betydligt mer kapacitet för passagerare än vad vanliga bussar av nuvarande typ kan erbjuda. En tätare turtäthet skulle leda till trafikstockningar på hållplatser och i anslutningar. 

• Busslinjenätet ändras i vilket fall som helst till att använda elbussar. Med vilken energi bussen rör sig ökar inte gatuutrymmet eller kapaciteten för passagerarna, minskar inte bullerolägenheterna och påverkar inte stadsutvecklingen. 

• Lokaltåg och spårvägen är inte alternativ till varandra: lokaltågen erbjuder inte täta hållplatsnät och turintervaller. 

• Genomförandeplanen för spårvägen kan i vilket fall som helst utnyttjas för kollektivtrafikkorridoren.